GNARPS BRUKET

 

 

FESTPLATSEN

 

 

 

Gnarps Hembygdsförening

 

Innehåll:

Startsida

Historia

·         Fisket

·         Järnbruket

·         Gruvverksamhet

·         Sågverket och Klasvikens hamn

·         Jordbruket

·         Campingen

·         Festplatsen

·         Byggnader

·         Golfbanan

·         Ol-Erstäkten

·         Näringsliv

·         Skolan

·         Föreningsliv

·         Fritidsbebyggelsen

·         Natur

Kulturstigen

Studiecirkeln

Kontakt

Festplatsens upprinnelse är bildandet av Gnarps första godtemplarloge, Logen Fabian, som bildades 21 okt 1882 då 14 medlemmar anslöt sig. I början av år 1883 fick den nya logen i gåva av Gnarps Sågverksägare en uppsättning blåsinstrument av mässing samt löfte om en egen lokal i sågverket för logens möten. Senare byggdes på den här platsen, bl a med ekonomiska stöd från sågverket, deras ordenshus. Det invigdes söndag 14 juni 1896 med stor pompa och ståt. Det är den nuvarande serveringslokalen. Skillnaden exteriört mot tidigare är den påbyggda altanen på gaveln och framsidan. Logen Fabian fick sitt namn efter brukspatronen Fabian Tersmeden. Han försökte under sin tid stävja alkoholmissbruket med de sociala problem m.m. som det medförde. Bl.a. påstås att han försökte dela befolkningen i Sörfjärden så att gifta skulle bo på södra sidan av ån och ogifta på norra sidan. Bolaget betalade också medlemmarnas inträdes- och kvartalsavgifter under åren 1884-1892 samt ett extra lönepåslag på 2 % på årsförtjänsten från sågverket. ”Men detta oaktat rapporterade sekreteraren, ”har logen varit nära att gå under” och februari 1888 – mars 1890 fanns bara 10 medlemmar. Men senare under 1890 ökade medlemsantalet till över c:a 40.  Logen Fabians verksamhet pågick till slutet av 1930-talet. Festplatsen användes även av Fiskehamnsföreningen och andra till fester m m. Förutom ordenshuset fanns då endast enkla stånd av låg standard.

 

Kjellströmskvartetten, som hade sina ”sommarläger” i Sörfjärden hade flera musikframträdanden här bl a till välgörande ändamål: I juli 1919 till Brukets sjukkassa, i aug 1920 ”för välgörenhet” och till ”Orgelkassan”, i aug 1922 ”för de fattiga”, i aug 1923 till brobygge över Gnarpsån vid torget och i aug 1926 till Fornminnesföreningen o s v.

 

Kjellströmkvartetten på ”sommarläger” i Sörfjärden någon gång på 1920-talet.

 

17 aug 1924 höll Kjellströmkvartetten (Sven Kjellström, Ernst Törnqvist, Einar Grönwall, Carl Christiansen) konsert för c:a 400 personer. Dessutom sjöng Karin Sivertz-Grönwall visor, Jungman Hurtig ”sjöng till guitarr och utförde Hawaii-musik” och The Shawplayer spelade på fogsvans, som i annonsen presenterades som något absolut nytt för Skandinavien. Dessutom förekom dans mellan kl 3-6 och 9-12 (em.)

 

Även 29 juli 1928 ”hölls en lyckad och välbesökt fest med rikhaltigt program” där återigen Kjellströmkvartetten höll konsert här. Även ”Iggesunds Teateramatörer hade stor framgång och för musiken svarade förtjänstfullt Saltviks musikkår”.

 

Vid sommarfesten lördag-söndag 30-31 juli 1932 bjöds ”på ett rikt och omväxlande program” med bl a föredrag på söndagen av Jordbrukarriksdagens ordförande landstingsman Karl Hansson i Skedika. Då kom c:a 1 500 personer. Festprogrammet i övrigt bestod bl a av musik, teater och ”humoristiska tävlingar” samt dragkamp mellan Bergsjö och Gnarp under ledning av ”Pettersson-Sverige från Gnarp och Lars Andersson från Bergsjö. Gnarp segrade under stort jubel” inte bara p g a sin styrka utan även p g a av ”en icke föraktlig fond av olympisk taktik, för att inte säga knipslughet.”

 

1-2 juli 1933 höll Gävleborgs läns Fiskareförbund sin sommarfest här med föredrag, förhandlingar, musik av Högens Hornmusikkår och dans till Pelles Dansorkester.

 

En stor händelse ägde rum år 1938 när dåvarande Bondeförbundet inför landstings- och kommunfullmäktigevalen i sep hade ett större arrangemang här med besök av jordbruksministern och statsrådet Axel Pehrsson-Bramstorp, som en kort tid (19 jun-28 sep 1936) även efterträdde socialdemokraten Per-Albin Hansson som statsminister p g a en schism om försvarspolitiken. Efter riksdagsvalet i sep 1936 avgick Axel Pehrsson-Bramstorps ”semesterregering”, som den kom att kallas. Då återkom Per-Albin Hansson som statsminister. Inför Axel Pehrsson-Bramstorps besök i Sörfjärden 1938 hade utannonserats att han skulle anlända med sjöflyg med den välkände svenske flygpionjären kapten Albin Ahrenberg vid spakarna vilket då var en mycket sensationell och ovanlig händelse. Knappast någon här hade då sett ett flygplan. Besöket skulle börja 9 juli kl 19.00 och mycket folk samlades på Klasbergets topp för att invänta planet och beskåda hur ankomsten skulle förlöpa. Men Pehrsson-Bramstorp, som skulle komma till Gnarp från en liknande tillställning Ljusdal, tvingades i sista stund ändra sin resplan därifrån och kom till allas besvikelse med bil till Sörfjärden. C:a 3 000 personer besökte Sörfjärden denna kväll (endast c:a 1 500 kom till Ljusdal.) Tillställningen kryddades båda kvällarna av Astoria 6-manna-dansorkester från Bollnäs. Dessutom uppträdde ”den orientaliska fakiren och självplågaren Abd Ur Rama, Barytonsångaren Olof Nissmar” och ”ett av de största kontinentala nöjesfälten” med ”tombola, serveringar, högtalare, ljusmaster, karuseller och fanborg.”

 

20-21 juli 1940 hölls ”stora festligheter med tivoli och tombola” och fotbollsmatch på Gällstaplan mellan Gällsta och Gnarps IF.

 

1909 fanns i Gnarp åtta grundloger och tre barnloger. 1906 bildades Kretslogen Enighet i vilka nyssnämnda grundloger kom att ingå. Uppgiften var bl a att samordna logernas verksamhet. Verksamheten avtog efterhand och 1971 slogs Kretslogen Enighets loger i Gnarp ihop till en gemensam förening, Logen 438 Enighet av IOGT-NTO.

 

I maj år 1951 begärde dåvarande Kretslogen Enighet att av markägaren, dåvarande Gnarps kommun och dess fattigvårdsstyrelse, få köpa den tomt ”där godtemplarhuset i Sörfjärden är beläget samt intilliggande festplats”. Efter många, långa och livliga diskussioner i fattigvårdsstyrelsen beslutades att ”utan vederlag överlåta området till Kretslogen Enighet, dock med vissa förbehåll, som finns i beslutet och i ett gåvobrev. Tillträdet skedde 1 maj 1952.

 

Ordenshuset, ombyggt till serveringslokal.

 

Ordenshuset renoverades och byggdes om till serveringslokal. 1954 byggdes den stora dansbanan, 1960 den lilla samt fyra nya kiosker. Framförallt midsommarfesterna var mycket välbesökta. Tidningsuppgifter om c:a 6 000 personer finns. Men festerna var även beryktade p g a den onykterhet, som förekom. Det gick så långt att man, för att få fortsätta, ålades att bygga en arrestlokal, dit de mest överförfriskade kunde föras för att nyktra till. En av dem, som deltagit i detta bygge och i förväg bl a spekulerat i vem som skulle få ”nöjet” att inviga lokalen, blev själv den först intagne där vid den första midsommarfesten efter byggets tillkomst år 1963. Arrestlokalen utdömdes senare av myndigheterna. Trots arrestlokalen ansåg Polisen sig senare under 1960-talet inte kunna bevilja tillstånd för fortsatta midsommarfestligheter. Ärendet gick ända till regeringen, där det efter samråd med Rikspolisstyrelsen blev bifall. Åren 1968-1969 tillkallades således bl a poliser ända från Borås för att upprätthålla midsommarordningen på Gnarpsbaden. Som mest översteg antalet polismän i tjänst 16 st. Men ett par år senare var Polisens argument ännu starkare och tillstånd vägrades. 1972 restaurerades serveringen och något år därefter återkom festligheterna, dock utan midsommaraftonen.

 

Här har många av våra artiststorheter uppträtt. Snoddas slog igenom, före TV:s tid, i radioprogrammet Karusellen år 1952 med Lennart Hyland som programledare och uppträdde här 1953. Andra exempel är Truxa, Siv Malmqvist, Gunnar Wiklund, Nora Brockstedt, Family Four, Lasse Lönndahl, Olle Adolphsson, Göingeflickorna, Cornelis Wreesvijk, Jerry Williams med The Violents, Lasse Berghagen, Ted Gärdestad, Björn Skifs och Blåblus, Rockfolket med Rock-Ragge och Burken, Lill-Babs, Hootenanny Singers, Vikingarna med Christer Sjögren o s v.

 

Ingemar Johansson går in i den tillfälliga boxningsringen 1959. Gösta Wedin i bakgrunden.

 

26 juni 1959 blev Ingemar Johansson världsmästare i tungviktsboxning. Han åkte därefter omkring och uppvisningsboxades. Till Gnarpsbadens festplats kom han söndag 12 juli 1959 och uppvisningsboxades mot sin bror Rolf. En boxningsring hade då byggts upp mitt på festplatsområdet.

 

16 aug 1964 förlade Socialdemokraterna sitt Gävleborgsting till Gnarpsbadens festplats inför valet i september. Då medverkade socialdemokrater från hela Gävleborg samt dåvarande statsrådet, sedermera statsministern, Olof Palme, operasångerskan Sonja Norin och Näsmans kapell. C:a 1 000 personer deltog.

 

Nu är verksamheten på Gnarpsbadens Festplats avsomnad. Omkring första februari 2011 rasade taket på den stora dansbanan in p.g.a. snötyngden. Logen ville sälja området men tolkningen av förbehåll i det gamla beslutet och gåvobrevet vållade en tvist mellan kommunen och Logen om vad som egentligen gällde. Tvisten löstes under 2011 och Logen fick sanktion att försälja festplatsen till högstbjudande. Det skedde våren 2013 och festplatsen planeras nu bli bostadsområde.

 

Entrén till Gnarpsbadens Festplats 2009

 

Sörfjärden

 

Studieförbundet Vuxenskolan

 

Nordanstigs kommun

 

Kustvägen

 

 

 

 

Radstenar

 

Uppdaterad 2013-06-03 

Tips till och synpunkter på hemsidan, se kontaktsidan!

 

Hostlov